|
Meet my family
|
Juan Alcala Orio
Born: Birthplace: Palapag Samar
Anicia Ines Calvo Orio
Birthplace: Palapag Samar
Venerando Orio
Born: Birthplace: Palapag Samar
Maria Teresita Orio
birthplace: Palapag Samar
Armando Orio
Born:Birthplace:Palapag Samar
Maria Marilyn Orio
Birthplace: Manila.
The Orio Family
Father: Juan Alcala Orio - Mother: Anicia "Ines" Orio
Son 1: Venerando Orio - Wife: Adelfa Rascano
Grandchild: Christopher Orio - Born: Sept 5, 1975
Randy Jay Orio - Born: Aug 24, 1976
Daniel Orio - Born: Oct 30, 1979
Marissa Orio - Born: January 20, 1982
Daughter 2: Maria Teresita Orio - Husband: Ricardo Pertudo
Grandchild: Gerald Orio Pertudo - Born: Sept 1, 1984
Ericksson Orio Pertudo - Born: February 27, 1987
Alexis Orio Pertudo - Born: August 18, 1990
Son 3: Armando Orio - Wife: Teresita Guerrero
Grandchild: Monica Kaye Orio - Born: August 20?
Aaron Orio - born: May 4?
Daughter 4: Maria Marilyn Orio - Husband: Sven-Erik Karlsson
Granchild: Maria Annalyn Orio - Born: July 13,1983
Maria Veronica Orio - Born: April 4,1985
My Swedish version:
Meet Karlsson Family:
Mitt namn är Marilyn född i Filippinerna, jag har två döttrar och är gift med en svensk man. Min stjärntecken är vädur, jag gillar om trägård och musik. Jag har tre syskon som bor i mitt hemland tillsammans med min mamma.
Detta är min man Sven-Erik, hans stjärntecken är oxen. Han spelar golf och gillar allt om bilar och motorcyklar. Han jobbar på AP&T. Han är också sportintresserad. Han har tvillingsyster.Detta är min dotter Annalyn hon är kräfta. Hon spelar piano och keyboard. Hon är med i kören tillsammans med sin syster Veronica. Hon tycker om musik, sjunga, teckna. Hennes favoritserie är sailor moon.
Detta är min lilla Veronica, hennes stjärntecken är vädur. Hon tycker också om musik, tecknar, spelar trummor och sjunger. Hon är med i jujitsi och har gult bälte. Hon är snäll, charmig, och rolig. Hon tycker om TV-serien förhäxad.
Detta är min katt Isabella, född den 31:a maj 1994. Hon är väldigt gossig, rolig, snäll och bortskämd. Hon älskar fåglar, möss, kattmat och ibland jagar hon andra katter och jag säger aj ja ba ja Isabella.
Jennie, Britt, Ella, Sven, Sven-Erik, Marilyn, Sara, Annalyn, Veronica
Allt om min familj:
JUAN ALCALA ORIO
Jhonny kallades han av sina vänner, han blev 72 år gammal, gift med Ines och har 7
barn men tre har dött. Han har 7 syskon och är äldst i familjen. Han jobbade i
kommunen inom byn som representanter i omgivningen. Min farfar, heter Santiago hans
fru heter Faustina de hade ett stort lantställe och det var min far som hjälpte till att sköta
djur, växter och sina syskon.
När min farfar dog lämnade han ett papper som det står att marken ska delas ut till sina
barn, och min far fick en stor del av marken för att han var äldst och den som mest
hjälpte sin far. Han var väldigt snäll och älskar sina syskon. När min far gifte sig med
min mor och fått sina barn tänkte min far på sin framtid och då började de planera att
flytta till Manila för att söka jobb för att skördetiden på provinsen hade blivit sämre och
tyfonen förstörde alltid deras växter.
I Manila fick min far ett jobb som byggnadsarbetare och samtidigt föddes jag. Min far
slutade jobba 1986, och 1989 fick han en stroke och blev förlamad i halva kroppen i 2½
år, och februari 3 1992 dog han och det var min svåraste tid, för att jag älskade honom
väldigt mycket.
ANICIA INES CALVO ORIO
Min mor är 74 år gammal, och gift med Juan. Hon är en väldigt stark kvinna. När hon
var 17 år var det krig mellan Japan och Filippinerna, det var mycket folk som har dött på en tiden. Min mor tror att hon har en bror ,som bor nånstans men hon har inte sett honom. Men hon har halv syskon i provinsen. Efter min storasysters död när hon var ett år gammal var min mor jätte ledsen, då bestämde hon att de skulle flytta till Manila, min mor ville inte längre bo i provinsen och det ville inte min far heller. Då de kom till Manila bodde de hos våran släktingar och hyrde ett hus av dem. Min far fick jobb, och min mor jobbade som servitris och sparade pengar så att hon kunde starta en liten kiosk, där sålde hon daglig-varor och hjälpte min far att försörja oss. Min mor älskar alla sina barn speciellt jag och mina döttrar mycket och hon är kvar i vårt hus i Antipolo och längtar alltid efter att se oss. Venerando Orio
Här är min äldsta bror, Ben eller Benny som vi kallar honom. Han är gift med Adelfa och har fyra barn. De heter Christopher, Randy, Daniel och sist är Marissa. Alla bor i Filippinerna. Min bror jobbade på en stor flygplats som heter Philippines Airlines i Manila, när han var yngre ända tills han gifte sig. Han var på köksavdelningen och hjälpa till. Han jobbade också som brannsläckare på en stor tygfabrik i Quezon City. Hans intresse är musik, han spela gitarr och sjunger, ibland går han med kompisar till dansen. Han är också duktig att rita. Maria Teresita Orio Pertudo
Här är min syster Tessie eller Tersing, hon är gift och har 3 pojkar. Hennes barn heter Gerald, Ericksson och Alexis. Min syster är min bästa vän, vi kan pratar vad som helst och hjälpa mycket varandra. Hon är utbildad sekreterare och hade jobbat i en klädaffär i Makati Kommercial Center. Hennes intresse är att läsa pocket böcker, dans. Hon är också bra på att rita kläder, människor. Hennes man jobbar som servitör i ett stort restaurang som heter Mario´s.Restaurang. De bor i Antipolo också. Armando Orio
Ding eller Mandy Kallar vi honom, han är gift och har två barn. Hans barn heter Monica Kaye och Aaron, de bor i Makati Rizal. Hans intresse är teckna, rita och spela gitarr. Han spelar också basketboll och tycker mycket om sport. Han jobbade också på restaurang som levererar mat till olika ställen, men nu har hela familjen flyttat till USA och jobbar. Jag älskar mina syskon. Maria Marilyn Arca Orio
Hej!
Jag heter Marilyn, men kallas som Nene bland mina släktingar. Född i Filippinerna. Jag är gift med svensk man och har eget barn i min första förhållande. Mina barn heter Annalyn och Veronica. Jag gick 10 års grundutbildning i skolan och tog två år för sekreterare utbildning i mitt hemland. Här i Sverige började jag läsa svenska som andra språk och till och med hunnit läsa Barn och Fritids programmet i tre år. Vi har bott i Sverige snart 8 år, och vi trivdes bra. Mina intresse är att lyssna på musik, skriva på dator , surfa på internet, Bio och trädgård. Jag älskar blommor, djur tex Katt. Mina förfäders namn:
Min mor, mormor och morfars sida Anicia Ines Arca Orio
April 20, 1925
Mormor: Albina Calvo Arca
Första generation:
morsmor: Serafia Loren Calvo
mormorsfar: Antonio Laurino Calvo
Andra generation:
mormorsmor: Ofelia Garcia Loren
mormorsfarfar: Juanito Galves Loren
Tredje generation:
mormorsmor: Fortuna Laurino Calvo
morfarfars far: Pedreto Callon Calvo
Morfar: Senando Perol Arca
Första generation:
morfars mor: Josefa Perola Arca
morfarfars far: Agapito Balboa Arca
Andra generation:
morfarfars mor: Melania Lozano Perol
morfarfars far: Gregorio ONG Perol
Tredje generation:
morfarfars mor: Carmen Balboa Arca
morfarfars far: Carlos Duran Arca
Min far, farmor, farfars sida juan alcala orio
march 28, 1920 Farmor: Serafica Alcala Orio
Först generation:
Farfars mor: Soledad Lopez Alcala
Farmors far: Semon Coronado Alcala
Andra generation:
Farmors mor: Violeta Bilog Lopez
Farfars far: Pedro Grandi Lopez
Tredje generation:
Farfars mor: Ilado Coronado Alcala
Farfars far: Andres Peralta Alcala
Farfar: Santiago Gorospi Orio
Först generation:
Farfars mor: Faustina Vergara Gorospi
Farfars far: Valentin Malvar Orio
Andra generation:
Farfars mor: Juana Vergara Gorospi
Farfars far: Jose Abad Gorospi
Tredje generation:
Farfars mor:Soledad Malvar Orio
Farfars far: Ador Barredo Orio Min barndoms minne
Min barndoms minne, Ja det är svårt att komma ihåg allting när jag är liten men jag ska försöka berätta. I ett årsåldern fick jag stanna i sjukhuset på grund av diarré och min mamma som alltid passar om mig. Jag fick inte äta mat, det är vara en dropp som hänger på min arm. Det är väldigt jobbigt att ha droppar i armen och i näsan tycker jag men det kan inte jag hjälpa alla som har den sjukdom måste ha en sådant. Jag fick ingen besök fram mina syskon på tre veckor, därför att läkaren sa att det är smittsam. När jag blir frisk igen så kom mina syskon och hälsa på mig, de har kakor och leksaker med sig och fick jag det. Jag är väldigt glad att träffa de, i sjukhuset är alla sjuksköterska tycker att jag är jättesöt när jag är liten därför att min mamma köper alltid vackra klänning åt mig, på varje dag hon tvättade mig så klä hon på mig nya klänning, vi är inte rika för att köpa dyra klänning förstås men min mamma tycker att jag måste ha nya klänning för att jag har blivit frisk och hon vill vara visa sin glädje. Efter tre år vi fick en lilla syster, då börjar vi leka med varandra. Min lilla syster fick leva vara fyra år, hon fick hjärt attack och dör, vi visste inte innan att hon har problem i hjärtat tills läkaren sa det till oss. Men jag har märkt det innan tror jag, för att när vi leker så känner jag att hon andas djup och är alltid trötta och vill lägga sig men jag har inte sa det till min mamma för att jag tänker att det är vanlig sätt åt henne. Jag är väldigt ledsen när hon dör, jag saknar henne och tänker att ibland jag är dumt mot henne, men vi är vara barn den där gången. Efter min syster bortgång vill jag inte leka mer på mina kompisar, jag vill leka ensam istället. Sedan kom min födelsedag jag fick ett present fram min faster det är en stor porslin docka och hon är jattefina tycker jag, det är vara den leksaker jag har. Sen kom julen då fick jag igen ett present fram min gudmor det är en set små tallrikar, koppar, assiett, mjolkkanna och te kanna, men de har blivit sönder direkt för att några av mina kompisar låna den och de är inte försiktig som jag då blir jag arg och fick de inte låna mer åt mig. Jag har sparat mina leksaker till jag började gå till mellanstadiet. Det var min barndoms minne när jag är ett till sex år gammal.
Den här berättelse som heter" Amelie en bondflicka" gjorde jag när jag läste svenska på Komvux. Jag hoppas att ni tycker om det!
AMELIE, EN BONDFLICKA
I
Amelie är född på landet, hon tyckte om naturen och älskade mycket om att gå ut i
skogen.Hon var ett ensamt barn, mamman var vacker och äger mycket mark. Pappan hade spanskt på brå och var också äger mark. Familjen försörjde sig själv genom att odlar olika plantor på sin mark. Amelie tyckte om att gå i skolan och ville fortsätta på universitet, hon hade en pojkvän som läste till jurist. De hade ett bra förhållande, de hade bestämt sig att gifta sig efter studierna och hade redan planerat sin framtid. Men
andra världskriget förstörde allt, många män, kvinnor och barn dödades. En av dem var
hennes mamma som hade gömt sig i kyrkan när de bombades bland andra människor.
Det var Amelie största förlust, då hon förlorade sin mamma. Efter den här tragedin gifte
hennes pappa om sig igen för att glömma sin första fru, och Amelie fick halvsyskon med
sin andra fru. Familjen har blev stor och på grund av det, försämrades deras ekonomin.
Då pappan pratade om Amelies skolgång sade han att hon inte kunde fortsätta att gå i
skolan, han klarade inte av det. Hon måste slutat, och Amelie blev jätteledsen men
gjorde som pappan ville. Hon kunde inte stå emot och klaga, hon var rädd att få stryk av
honom. Så fick hon stanna hemma och hjälpa till i hemmet och med jordbruket. Hon
förlorade också sin pojkvän, för att pappan ville att hon skulle gifta sig med en annan.
Hon var väldigt chockad när hon fick veta det och grät, hon sade inte ett ljud hon ville
inte att han skulle få höra det, annars skulle det bli värre. Pappan hade en lång torkad
fiskstjärt som han använde mot sina barn när han blev arg. Han var sträng med sina
regler och de måste lyda honom. Hans andra fru brydde sig inte om vad pappan gjorde
mot dem, hon var också rädd, hon tittade bara på och skötte bara sin egna barn. En
dag sa pappan till Amelie, att han hade hittat en man som hon fick gifta sig med och
han pratade med dem och ordnade allting. Men Amelie tyckte inte om att gifta sig med
honom, hon älskade inte honom för att hon fortfarande var kär i sin pojkvän. Men han
hade rest utomlands för att studera där. Pappan som redan hade bestämt sig och pratat
med alla släktingar och ordnat datum för giftermålet. Dagarna kom och familjen var
samlad, det var dags att träffa varandra speciellt pojken och hans föräldrar och Amelie
och hennes pappa. Amelie var fortfarande osäker och tyckte att han inte passade ett
dugg; han har ingen charm . Men hans familj var väldigt respekterad och hade också
stor mark . Han hade sju syskon och han var äldst, han hette Jonas. Jonas var jättesnäll
och väldigt hjälpsam. Han pratade inte så mycket om ingen frågade honom, han
älskade att hjälpa sin pappa på odlingarna sköta alla djur , och till och med sina syskon.
Jonas hade slutat skolan tidigt, för att arbeta hemma i stället. Han var väldigt duktig på
det. Därför var Amelies pappa väldigt stolt över att ha honom i sin familj och att han
skulle gifta sig med sin dotter. Jonas familj hade lovat honom att svara för alla
kostnader för bröllopet och de fick extra pengar själva och några djur. Bröllopet var
lyckat, det var ett stort bröllop än någonsin. Under sitt förhållande fick de fyra barn, två
pojkar och två flickor. Första flickan dog, hon var ett år gamla. Amelie var jätteledsen
efter det att dottern hade dött.
II
Jonas arbetade hårt för att försörja sin familj, han odlade mycket och Amelie hjälpte till.
Snart fick de skörda sina plantor men sedan kom ett väldigt kraftigt regnväder och alla
deras växter drabbades, havssvågor vällde fram till deras hem och alla tak på huset flög
bort, och det tog tre dagar innan regnet slutade. Familjen hade inget tak och de måste
flytta till grannens hus innan vatten blev högt igen, annars skulle de dö. Ingen mat, inga
pengar och kläderna var våta, ingenstans att ta vägen på. Jonas var väldigt förkrossad,
han hade jobbat hårt för att tjäna lite mer, men katastrofen gjorde honom besviken! Det
händer alltid sådant i deras land, man kan inte göra något åt det. Då tyckte de att de
inte orkade stå ut så där längre, växterna kunde inte komma fram under skördetiden, de
behövde mat och måste komma på något! En natt när de vilade sig, började de tänkte
på sin framtid och på sina barn. De måste göra komma på en utväg på sitt problem. De
planerade att åka långt bort till en stor stad och försöka skaffa jobb. Sedan planerade
de allting och bestämde sig för att åka iväg. Alla saker som de inte behövde lämnade de
till sin släktingar, några djur sålde de för att få pengar till biljetterna på båten. När de
redan var i båten, grät de. Det var ledsamt att lämna sin barndomsplats, men de var
också beskymrade över vad som skulle hända när de kom till en stor stad. De var inte
vana att röra fritt i stora städer, men Amelie och Jonas var väldigt positiva och de tänkte
bara på barnens bästa, att barnen skulle få gå i skolan och få en bra framtid. Men livet i
stor staden var väldigt komplicerat, det var inte lätt. Där fanns massor av människor,
många bilar och mycket trafik. Familjen fick bo hos släktingar, de hyrde ett litet rum. Det
var Jonas kusin som ägde huset. Kusiner hette Mikael och Annika, de hade många barn
också. Annika var väldigt sträng, de fick inte betala hyran för sent, då fick de skäll och
fick inte bo där längre. Jonas försökte alltid betala hyran i tid men det var jätte- svårt för
honom då han inte kunde hittat ett riktig bra jobb. När han själv lärt sig att snickra så fick
han jobb ibland på olika ställen, men lönen var väldigt låg, den räckte inte till familjens
behov. Då Amelie funderade på att hjälpa Jonas, sökte hon jobb hos en granne som
hade ett litet företag. De samlade smutsiga kläder från andra och tvättade dem. När de
var torra så måste man stryka dem, det fick Alina göra. Sedan blev deras ekonomi lite
bättre. Åren gick och familjen fick tre barn till för Amelie visste inte vad p- piller var, det
fanns inte sådana ännu på den tiden. Och alla deras barn föddes hemma, för att
sjukhusen var väldigt dyra. De tänkte inte på att de var en större risk att stanna hemma
än att vara på sjukhuset. Amelie och Jonas förlorade två barn till, en pojke och en flicka.
Pojken heterValter orsaken av dödsorsaken var förgiftade grönsaker, som Amelie fått
av sin granne. Hela familjen fick diarré ochValters kropp orkade inte längre han dog
yngre. Flickan dog av insektbett i ansiktet. Amelie tog det hårt och lovade att hon inte
mera skulle ha barn.
III
Amelies liv stod alltid på spel, hennes äldste son Verne hade blivit kompis med den
stora farliga mannen i området som alltid orsakade bråk. Han var bara 17 år och hade
redan suttit i fängelse i några dagar. Det var inte hans fel men det gick inte att säga så
till polisen. Han lyssnade inte ens på sina föräldrar, utan tyckte bara att det var skoj att
umgås med männen. Han hade blivit ett problem i familjen och blev också alkoholist
och lärde sig att röka. Föräldrar visste inte vad de skulle göra med honom, en gång
försökte Jonas att prata med honom, men de kom bara i gräl och Verne svarade bara
med svordomar mot honom. De var nära att slåss med varandra om inte Amelie och
syskonen hade kommit mellan dem.Verne hade blivit vuxen och hade träffat en tjej och
efter ett kort förhållande gifte de sig; familjen trodde att han skulle bli bättre om han
bildade egen familj. De fick fyra barn och flyttade hemifrån. Verne ändrade sig när han
fick barn, men fortfarande drack och rökte han, därför fick han lunginflammation och tog
medicin. Men förhållandet mellan Amelie och Jonas var inte nog starkt, de skildes innan
Verne fick sin familj. De gick var sina vägar. Amelie jobbade och det gjorde Jonas med.
Barnen stannade hos Jonas och Amelie fick bara komma när hon ville träffa barnen.
Hon jobbade på en restaurang och hyrde ett eget rum tillsammans med sitt halvsyskon
Karin. De tre barnen som var kvar hos Jonas var Adrian, Natalia och Malin. De gick på
gymnasiet, högskolan och mellanstadiet. Efter några år slutade de och fick jobb. Natalia
arbete som butiksbiträde och Adrian som servitör på en välkänd restaurang. Malin
fortsatte på universitet men hon fick avbryta sin skolgång på grund av att deras ekonomi
hade blivit sämre igen. Efter ett pars års skilsmässa hade Amelie och Jonas
återförenats igen på grund av följande händelse. Adrian hade blivit sjuk och nästan höll
på att dö om de hade väntat en minut till med att köra honom till akuten. Han hade ätit
rå mat som magen inte tyckte om, "han var nästan förgiftad sa doktorn". Händelsen fick
Amelie att tänka på, att hennes familj behövde henne för deras barn skull. Och efter
några dagar i sjukhuset fick Adrian komma hem och Amelie flyttade hem tillbaka till
familjen. Barnen var jättelyckliga, men mest var Malin för att hon älskade sin mor
mycket om. Amelie och Jonas fick ett bra förhållande efteråt, alla sina barn hade gift sig
utom hennes lilla flicka Malin. Hon hade haft ett förhållandet med en giftman, som hon
inte kände innan de träffades. Hon träffade Björn genom sitt vännina Marie, när de gick
på universitet. Marie hade en pojkvän som var Björns arbetskamrat. De träffades varje
dag hemma hos Marie och de blev förälskade på några månader. En dag fick Amelie ett
besök av Björn fru, som hon letade efter Malin, men hon var inte hemma. Hon var i
skolan sa Amelie åt henne. Kvinnan presenterade sig, "jag heter Sanna sa hon". Hon
berättade för Amelie allt om Björn och hennes dotter Malin. Amelie fick en chock och
trodde inte sina öron. När hon hade hämtat sig lovade hon att prata med sin dotter när
hon kom till skolan. När Malin kom frågade hennes mamma om Björn, om de inte hade
träffat honom, för Malin hade inte berättat om det innan. Malin blev rädd och vågade
inte berätta sanningen men eftersom att hon kände att hennes mor var inte arg på
henne, så de pratade om Björn. Men Amelie fick inte göra någonting, hon kunde inte
stoppa dem att träffa varandra.
IV
Efter att Malin fått veta allt om Björn och att han redan hade egen familj. kände Hon
sig förkrossad men vågade inte att visa det på sin mor, hon grät ensam i sömnen. När
Malin träffade Björn och frågade om det var sant och han erkände, ville Malin direkt
avbryta deras förhållande men Björn vill det inte, för hon älskade Malin mycket mer än
sin riktiga fru. Malin försökte att inte umgås med honom, och Björn hade blivit arg.Då
planerade han som Malin fick ångra sig, det var bara han som visste om det! En dag
när Malin slutade och skulle gå hem, fick hon se att Björn väntade utanför skolan. Hon
försökte undvika honom men Björn följde henne på vägen, och ville prata med henne.
Malin sa bara att det inte finns något att prata om. Björn blev arg och skrik åt henne,
därför tittade folk på de och Malin vill inte att folk stirrade åt dem så hon följde med
Björn på ett litet Café. Hon var lite rädd att någon granne kanske skulle se dem och
berätta för hennes. Hennes mor vill inte att de skulle få träffas mer. Amelie försökte att
övertala henne att glömma Björn och letade efter en annan i stället, män som var fri att
gifta sig med henne. Medan de fikade berättade Björn att de hade fest hemma och han
ville att Malin skulle följde med, för att hans familj ville träffa Malin. Hon visste inte att
Björn ljög, han var bra på sånt! Och han fick lova Malin att följa med. Nästa morgon då
det dags att gå till skolan, vill Malin inte gå dit, hon hade redan ångrat sig att följde med
honom och hon visste att Björn väntade på henne efter skolan. Men Malin vill inte missa
sitt prov i skolan och med tunga steg lämnade hon hemmet. Hon hade inte sagt nånting
till sin mamma. På skrivningar hon kunde inte koncentrerade sig, hon var lite orolig.
Malin visste att provet inte gick så bra, sen var det dags att gå hem. Hon brukade gå ut
på framsidan av skolan men nu tänkte hon att smitta den, för Björn säkert väntade på
henne trodde hon. Hon gick till bakdörren och blev bara förvånad själv när hon fick se
Björn vänta på henne. Han visste precis vad Malin tänkte göra, med sitt leende kom han
fram till Malin och hälsade men Malins ansikte såg tråkigt ut. Hon kunde inte vända
tillbaka till skolan. Björn följde henne och sedan visade han Malin de två biljetter han
hade köpt. Han sa att de stannade inte längre där i sina föräldrars hem, och det tog inte
långt tid att åkte ditt! För att Malin var en väldigt snäll tjej och litade alltid på någon, som
hon fick följde med. Det var det största misstaget i sitt liv, och det var också den sista
dag hon fick se sin familj. Eftersom Björn inte hålla sitt löfte, kom de inte tillbaka mer.
Det var en jättelång resa Malin gjort i sitt liv. Malins föräldrar hade blivit orolig när hon
inte kom hem fram skolan. De hade frågat Malins kompisar och några som kände
henne, men de kunde inte ge något svar. Amelie städade alla Malins saker och fick se
massor av kärleksbrev, en av den var Björns brev till Malin. Då fick de veta vem som
hade tagit henne, hans fru har redan varit här innan. De ringde till Sanna och frågade
om Björn var hemma, men "Sanna sa" till dem att Björn inte varit hemma på länge; de
förklarade att Malin var borta också och de trodde att Björn var med henne. Sanna blev
jätte arg när hon fick höra det, men hon var också snäll och gav sin adress till Björn
släkting som jobbade närmast hennes hem. De pratade med honom och bad att Björn
skulle lämna tillbaka henne eller de fick komma hem och ta med sina föräldrar för att
prata om situationen. När Björn fick veta det bestämde de sig att åka tillbaka till Malins
föräldrar, men lovade att inte lämna Malin hos dem.
V
Familjen träffades och pratade om sakerna och de fick bo hos Malins föräldrar. De vill
inte att Malin skulle bo i ett annat hus. När Björn var på jobbet försökte Amelie övertyga
hennes dotter att lämna honom eftersom han redan var gift, men Malin ville inte lyssnar.
Hon tänkte på sin situation, hon ville inte att folk skrattade åt henne och det skulle bara
blev skandal för familjen efter den här händelsen. Och hon bestämde sig till att stanna
kvar hos Björn, hon fick lösa det själv på sitt sätt. Men Björn kunde inte gifta sig med
henne och det var den tråkigaste av allt tyckte hon. Förhållandet mellan Malin och Björn
var fyra år, de fick barn de skiljes för att Malin orkade inte stå ut längre hos honom med
alla hans lögner. Det var en dag när en granne berättade att de hade sett Björn
tillsammans med en tjej. Malin trodde inte på dem innan hon fick själv se att det var
sant. Hon frågade Björn direkt när han kom hem, men Björn vill inte erkänna och vill inte
prata om det. Malin kände sig förtvivlad och en natt kom Björn hem och luktade alkohol
han sov direkt och Malin steg upp ur sängen och letade efter några bevis i hans
plånbok, hon tänkte vad som helst bara hon kom fram till sanningen. Då fick hon se ett
foto på en tjej som hade ett barn i knät. Malin grät och kvävdes av sin andhämtning,
hjärtat hade brustit, hon kände redan sanningen. Hon gömde foton i garderoben hon
skulle prata med Björn nästa dag, men hon försovit sig och vaknade försent hade Björn
redan gått till jobbet. Malin fick vänta till förmiddag när han kom hem tillbaka. Hon visste
inte hur hon skulle börja men hon var bestämd och redo. Hon frågade Björn om henne,
men som vanligt ville Björn inte erkänna. Då visade Malin ett foto av henne och Björn
bara skrattade och sagt att det var hans kompis fru, men Malin trodde inte längre på
honom. Malin var väldigt upprörd och arg mot honom. Hon pratar inte med honom i
några dagar och Björn kände sig skyldig och tänkte att berätta sanningen. Malin var
överspänd och skällde på Björn, hon ville att han skall lämna huset genast men Björn
gjorde inte det för att han var påverkad av alkohol och bara sov. Malin bestämde sig
lämna honom och prata med sina föräldrar, hon hade inte sagt nånting på sina föräldrar.
Hon vill inte att de skulle oroa sig för henne, hon bara säg att hon ville lämna Björn för
gott och hon skulle åka på en annan stad. Malin bad de också att ta han om hennes
barn när hon var borta. Amelie och Jonas var väldigt uppmärksamt och ville veta vad
som hände, men Malin sa att de får fråga Björn i stället men han berättade inte något.
Amelie och Jonas fick veta det när de såg ett slitit foto som Malin slängde ut genom
fönster och det hamnade på taket hos en granne. De fick plocka upp det med hjälp av
barnbarnen, de försökte att pyssla om det och när de hade klistrat allt såg de en bild av
en tjej med barnen. Då förstod de nu vad som egentligen hade hänt! När Björn kom
hem frågade de honom, och han erkände. Björn sa att han gjorde misstag och det var
Malin som han älskade mycket. Amelie hade berätta att Malin var borta och de visste
inte vart hon skulle åka. Men Björn väntade på Malin han trodde, att hon skulle komma
tillbaka till honom för att de hade barn. Månader gick men ingen Malin syntes och Björn
var väldigt ledsen och eftersom Malins föräldrar var förlägna åkte han tillbaka till sina
egna föräldrar på landsbygden. Björn besökte då och då sina barn men han gav inte
pengar till dem. Det var Malins föräldrar som försörjde barnen.
VI
Då Malin fick veta att Björn hade flyttat hemifrån, reste hon hem till sina föräldrar.
Amelie och Jonas var jätteglada och även syskonen när Malin träffade dem.
Föräldrarna hade berättat allt det som hände när Malin var borta. Malin skaffade jobb
för att försörja sitt eget barn och Amelie hjälpte till att sköta sina barnbarn, och de fick
bo hos dem till barnen blir stora eller så länge de lever sa Amelie. Jonas liv var kort, han
dog av en sjukdom, och Amelie var mycket ledsen men fortsatte att leva vidare och blev
frisk genom barnen. Hon var glad och kände sig pigg. Hon fick se alla sina barnbarn.
Ibland ville hon åka tillbaka till sitt barndomshem, hon längtade efter att kunna gå ut i
skogen igen, som hon brukade göra när hon var liten. Amelies lilla barn Malin är väldigt
ledsen för vad som hände på alla förhållande hon har. Hon har inte fått ett bra
förhållande till början av sitt liv. Alla män som har varit ihop med henne var ett misstag
tycker hon. Men livet måste gå vidare sa hennes mamma och hjälpa henne att glömma
allting, hon gav sitt stöd till Malin tillsammans med familjen måste hon kämpa på
barnens skull. Hennes barn ger henne en stark självförtroende.
Försättningen kommer?snart! Min egen novel: (förbjud att kopiera)
Författare:
Marilyn Karlsson
Hej på er! Allesammans
Jag är väldigt glad att göra egen hemsida. Det är lite svårt men ändå roligt.
Jag har försökt att skapa detta för att leta upp mina förfäder runt om
världen. Jag vet att genom Internet kan jag kommunicera till alla
människor. Det är bra för mig att träna också min svenska språket. Jag gör detta på mina barn skull och på mina släktingar ! Det är också bra att ha ett minne på varje generation som kommer.Ha en trevlig läsning?Tack
Här får ni läsa min korta berättelse om min familj, och mina släktingar. Om någon känner dem, snälla skriv till min e-post?)
|
|
|
|
